1796-1886 Asher Brown Durand Galleries His interest shifted from engraving to oil painting around 1830 with the encouragement of his patron, Luman Reed. In 1837, he accompanied his friend Thomas Cole on a sketching expedition to Schroon Lake in the Adirondacks and soon after he began to concentrate on landscape painting. He spent summers sketching in the Catskills, Adirondacks, and the White Mountains of New Hampshire, making hundreds of drawings and oil sketches that were later incorporated into finished academy pieces which helped to define the Hudson River School. Durand is particularly remembered for his detailed portrayals of trees, rocks, and foliage. He was an advocate for drawing directly from nature with as much realism as possible. Durand wrote, "Let [the artist] scrupulously accept whatever [nature] presents him until he shall, in a degree, have become intimate with her infinity...never let him profane her sacredness by a willful departure from truth." Like other Hudson River School artists, Durand also believed that nature was an ineffable manifestation of God. He expressed this sentiment and his general views on art in his "Letters on Landscape Painting" in The Crayon, a mid-19th century New York art periodical. Wrote Durand, "[T]he true province of Landscape Art is the representation of the work of God in the visible creation..." Durand is noted for his 1849 painting Kindred Spirits which shows fellow Hudson River School artist Thomas Cole and poet William Cullen Bryant in a Catskills landscape. This was painted as a tribute to Cole upon his death in 1848. The painting, donated by Bryant's daughter Julia to the New York Public Library in 1904, was sold by the library through Sotheby's at an auction in May 2005 to Alice Walton for a purported $35 million. The sale was conducted as a sealed, first bid auction, so the actual sales price is not known. At $35 million, however, it would be a record price paid for an American painting at the time.  Related Paintings of Asher Brown Durand :. | Kaaterskill Clove | Progress | Shandaken,Ulster County | Primeval Forest | Self-Portrait |
Related Artists:
Frederick Leighton
1830-1896 He was an English painter and sculptor. His works depicted historical, biblical and classical subject matter. Leighton was born in Scarborough to a family in the import and export business. He was educated at University College School, London. He then received his artistic training on the European continent, first from Eduard Von Steinle and then from Giovanni Costa. When in Florence, aged 24, where he studied at the Accademia di Belle Arti, he painted the procession of the Cimabue Madonna through the Borgo Allegri. He lived in Paris from 1855 to 1859, where he met Ingres, Delacroix, Corot and Millet. Flaming JuneIn 1860, he moved to London, where he associated with the Pre-Raphaelites. He designed Elizabeth Barrett Browning's tomb for Robert Browning in the English Cemetery, Florence in 1861. In 1864 he became an associate of the Royal Academy and in 1878 he became its President (1878?C96). His 1877 sculpture, Athlete Wrestling with a Python, was considered at its time to inaugurate a renaissance in contemporary British sculpture, referred to as the New Sculpture. His paintings represented Britain at the great 1900 Paris Exhibition. Icarus and DaedalusLeighton was knighted at Windsor in 1878, and was created a baronet eight years later. He was the first painter to be given a peerage, in the New Year Honours List of 1896.
Sally James Farnham
American, 1876-1943
k. e. jansson
Karl Emanuel Jansson, född 7 juli 1846 i Finström, Åland, död 1 juni 1874 i Jomala, var en åländsk konstnär. Han var näst äldst av sju syskon. Han far, Jan Jansson, var en bonde i Pålsböle. Sina konstnärliga inspiration fick han av sockenmålaren G Kjellgren, vid sex-sju års ålder, när han där lärde sig att läsa och skriva. Efter avlutad skolgång sattes han i skomakarlära. Efter ett år drogs han till Kjellgren och fungerade som hans hjälpreda. Kyrkoherden Frans von Knorring såg i slutet av 1859 några av hans teckningar. Han sände några till Finska Konstföreningens direktion och lovordade Karl. Förening gav ett bidrag för att kunna studera vid Finska Konstföreningens ritskola i Åbo, under ledning av Robert Wilhelm Ekman. Av Ekman fick han husrum, rit- och målningsmaterial och en hel del extra undervisning. Karl gjorde stora framsteg under de 2 åren han målade med Ekman. Jansson flyttade hösten 1862 till Stockholm, för att kunna utvecklas mer som artist, och inskrevs som elev vid Kongl. Akademin för de fria konsterna. Han tog anatomiexamen 1863. Han levde under svåra ekonomiska förhållanden och hade svårt att sälja sina verk. Jansson fick hård kritik för de målningar han sände hem, exempelvis, Babian ätande en råtta, och konstföreningen betraktade dem med avsky. Han började då kritisera sig själv allt mer och mer, och den inställningen behöll han. Han fick inte den uppmärksammad han behövde. Tavlan Den förlorade sonens återkomst, belönades med ett pris. Han avslutade sin utbildning vid akademien 1867 med mycket beröm. Jansson lyckades utverka statsstöd för studier i Dusseldorf och reste dit på hösten 1868. Han åkte hem igen sommaren 1870 och tillbringade ett år på Åland innan han återvände till Dusseldorf. Han var nu märkt av en tilltagande lungsjukdom. De sista verk han fullbordade var Talmannen och En slant i håven. För att lindra sin sjukdom reste han till Rom i mars 1872. Efter några månader åkte han runt till olika kurorter (Davos, Meran) men inget förbättrade hans tillstånd. Efter en liten tid i D??sseldorf kom han hem till Åland sensommaren 1873. Karl flyttade in på Jomala gård, där lagman Lönnblad och hans fru tog hand om honom. Han målade några verk, vilka blev ofullbordade. På dödsbädden fick han veta att han belönats på världsutställningen i Wien för sina konstverk Klöveress och Talmannen, samt att han blivit medlem i konstakademin i Sankt Petersburg. Han dog 1 juni 1874, inte ens fylld 28 år.